Bilden till vänster är en av de första jag gjorde som markerar början på en lite "ny" era: Nämligen då jag
1) ger mig tusan på att jag ska klara av studier och arbete till hösten (beredd på bakslag, men tänker inte vara rädd att satsa bara för att de kanske finns)
2) klarar av både stockholmsvisit, spårvagnsfärd och att sova själv (med medicin, men ändå otroligt mycket bättre än tidigare)
3) har gått upp i vikt men aldrig haft så bra självförtroende någonsin (kom inte i klänningen jag hade på Martins och Annas bröllop, och allt jag kunde tänka var: "tusan, vad snygg jag är i den här även fast jag inte kan stänga den")
4) faktiskt är på oerhört god väg att hitta mig själv, och den jag egentligen vill vara, inte vem jag borde vilja vara
och slutligen: 5) sliter mig från det tvångsmässiga mangatecknandet och behåller som hobby, men försöker hitta min egen konstnärsstil (inte tecknarstil, vilket också är rätt begränsat till manga och serietecknande)
De första fem bilderna (som den ovan hör till) tecknades när jag åkte själv till stockholm för första gången på över två år, och efter att blivit peppad av Martin och Anna, samt fått en massa konstruktiv kritik från mormor (gud prisa henne för att hon är så ärlig) bestämde jag mig för att försöka utvecklas lite. Så sedan jag var i stockholm senast har jag arbetat på att utmana mig själv. Första utmaningen var att försöka ändra hur jag tecknar ansikten (speciellt i profil, vilket är
oerhört manga), och nu har jag hittat lite rätt:

Utmaning nummer två var stjärtfenor. Det kanske är lite ologiskt, men jag har alltid havt svårt att teckna sjöjungfruar sedan jag var liten, men alltid envist gjort det. Nu har jag tränat och då ser det ut såhär:

Den näst senaste var att jag studerade Tobias lite och tänkte att "varför skulle jag inte våga teckna killar i profil då?"

När jag nu gjort detta och, även om det inte är felfritt i alla fall hittat vad som är mer jag, ville ha någonting mer att öva på, slog det mig att det var länge sedan jag försökte mig på realism. Resultat: jag satte mig med ett foto på en elefant, och såhär blev det:

Här finns det absolut rum för förbättning, men till mitt försvar är det det enda "avmålandet" av någonting jag gjort på ett halvår, och innan dess brukade jag ge upp. Så nu är detta min nya utmaning till mig själv, och jag återkommer när jag kommit lite längre.
Förutom på tecknarfronten har jag sökt in till en mindre drös utbildningar till i höst (genom komvux), mestadels kompletteringar, men även lite som jag vill gå för att utvecklas.
Fick förresten idag ett brev från en arbetsterapeut på mellanvårdsteamet, så har jag tur får jag börja där så jag kan få lite intensiv hjälp och vara lite starkare till augusti.
Annars saknas familj oerhört, men ska åka upp i nästa månad. Denna fanns inte riktigt möjlighet, men som sagt, maj blir bra.
Hoppas alla får en underbar vecka, och tusentals kramar på er!