2008-05-27

1 dag kvar tills mitt öde är bestämt!

Från att ha börjat terminen med 350 p. IG (precis 100 p. för mycket för att kunna få söka till högskola), och med IG-varningar i varje ämne jag läser, eftersom jag var deprimerad under hösten/vintern, har jag nu lyckats klara mig undan utan ett enda IG, och till och med fått tre VGn i de tre ämnen som ska vara "svårast" att få godkänt i, plus några osäkra betyg som fastställs till på fredag, där lärarna är osäkra på G eller VG.

Jag har stressat sedan halva terminen tillbaka när jag bestämde mig för att jag skulle skärpa mig, och det har lyckats bra, även om jag hållt på att gå sönder på kuppen.
I morgon är den absolut sista dagen som jag ens behöver bry mig om hur jag presterar under en skoldag, men å andra sidan måste jag prestera mitt allra bästa från klockan 15 till klockan 19/20.
Repetitionen idag kändes faktiskt jättebra, och de låtar jag kör med ensemblegruppen vet jag att jag kan bra.

Detta betyder att jag har imponerat något enormt på mig själv genom att prestera bättre än jag gjort under hela gymnasieperioden på en halv termin, och räddat hur många poäng som helst, och det innebär även att det enda jag behöver göra för att få bli psykolog eller vad jag nu vill bli är att läsa upp mina 100 p. IG i Historia på KomVux i ca. 1 termin, om jag inte tentar den på kortare tid, då. Sen kan jag göra precis vad jag vill.

Framtiden känns väldigt ljus tack vare mina prestationer nu (även om det hade varit snyggt med fler VGn eller alla poäng godkänt, men det hade varit svårt med tanke på alla pykiska problem kring hösten), och en enorm sten har lyfts från mina axlar. I morgon åker den sista stenbiten bort. Jag har postat alla studentbrev, fixat studentklänning, kollat ut ett par studentskor (som ska köpas när pengarna för de andra kommer in från sidan), gjort klart alla arbeten i alla ämnen, gjort alla mina lärare glada/stolta och känner mig bara allmänt bra på grund av vad jag lyckats med.

Jag har kvar totalt tre dagar med Elvis, vilket är synd. Men jag ska mysa sönder honom de här dagarna, så det så! Och köpa en avskedspresent, en boll eller frisbee eller något tuggben eller så, eftersom han älskar att leka och bita på saker.

Nu ska jag spela lite TV spel (som jag inte fått göra "på riktigt" på flera veckor!!!), städa (som jag inte haft tid att göra på flera veckor!!!), och duscha (som jag inte haft tid att göra mer än en gång varje vecka i några veckor!!!). Sen kanske jag ska träna lite på texter, men de sitter redan rätt bra, och jag får dessutom ha dem framför mig när jag sjunger.
Mörka toner är min fiende, men eftersom jag håller igång i tre timmar innan jag ska sjunga "på riktigt" borde jag ha värmt upp tillräckligt.
Idag ska jag dock inte prata så mycket mer eftersom min ohärdade röst fick sjunga riktigt starkt i ca 2½ h. Men det var kul!

Ha en trevlig kväll, det ska jag banne mig ha! Och tack till släkt och vänner för underbara peppmail/SMS/samtal, det har varit totalt ovärderligt, och fått mig att orka lite till (de har en tendens att komma precis när man känner att "nej, nu ger jag upp på det här").

KRAM!

Inga kommentarer: